Lite tankar.
Hittade nyss min mammas pappa på facebook. Känns konstigt att se hur han verkligen ser ut, sist jag såg min såkallade "riktiga" morfar var på en loppmarknad på Parken Zoo för över 10 år sedan måste det vara, så har bara en svag bild över hur han ser ut. Känns konstigt att titta på honom och se en helt främmande människa, jag känner inte honom och det är jag faktiskt inte alls ledsen för. Känns ändå konstigt för det är ju ändå meningen att man ska känna sina släktingar, och enligt ett släkträd så är vi nära släktingar, men för mig är han faktiskt ingenting. Bara en till främmande människa i den här världen.
För mig finns det bara en morfar för mig och han är min riktiga morfar. Han har funnits där för mig ända sen jag föddes och han finns fortfarande hos mig idag. Jag har aldrig presenterat honom som min "låtsas" morfar, för för mig är han verkligen inte det. Han är min mofar, har alltid varit och kommer alltid att vara!
Kommentarer
Trackback
